Designstudion Matsson Marnell väljer trä för själens skull och gör möbler som hyllar både materialet och naturen. Tanken är att borden Stam och Knöl en dag ska hitta tillbaka till skogen – men innan dess ska de slitas under många år.

Det första fröet till Matsson Marnell föddes redan under gymnasietiden i Uppsala. Katarina Matsson och Magda Marnell fann varandra i skolmatsalen under ettans första dag och sedan dess har de gått bredvid varandra – Matsson som designjournalist och Marnell som modedesigner.

– Vi har alltid följt och stöttat varandra. För runt sju år sedan började vi prata om att det skulle vara kul att göra något ihop, säger Katarina Matsson och beskriver hur de delar ett starkt intresse för naturen och skogen. 

– Vi landade i att vi ville göra väldigt naturliga trämöbler. Vi hade kontakt med olika träleverantörer på Instagram och besökte Näfvekvarns Slab & Wood shop. Det slutade med att vi köpte en massa trä spontant.

Konceptet om att jobba helt naturligt växte, och i stället för att välja ett mer klassiskt designspår valde duon att utvecklas från ett slöjdhåll, där man förhåller sig till träet på ett mer naturligt än tuktande sätt. Det tog kontakt med möbelsnickaren Moa Brännström Ott, som de sedan har arbetat nära för att utveckla möblerna.

– Vi pratade om trä på samma sätt. Det är ett material som har själ och egenheter som man vill bevara, säger Katarina Matsson.

Resultatet är två bord från serien Skog, som lanserades under Stockholm Furniture Fair på den experimentella plattformen för limiterad design och konst, Älvsjö gård. Knöl är gjort av träslaget Mappa Burl från Bosnien, och Stam av svensk ask. Tittar man nära ser man de naturliga ådrorna och spår av djur och röta. I stället för skruvar och lim är det kilar och pluggar som gör att träet sitter ihop, och de är ytbehandlade med linoljevax av linolja och bivax. Det är ett rått uttryck, samtidigt som det ger en känsla av det mest exklusiva vi har: natur. 

– Borden är en hyllning till materialet och till naturen. Även om de är anpassade för ett hem vill vi behålla materialet så naturligt som möjligt. Vi lyssnar hela tiden in materialet i designprocessen. Om man sätter det naturliga träet som ram, hur ska då kilen se ut? Var ska fjärilarna sitta och hur ska de dimensioneras? Det ska också vara tydligt att det är design, och att den mänskliga handen har varit där. Det blir ett fint möte, säger Katarina Matsson.

Både hon och Magda Marnell har ifrågasatt möbelindustrin i processen och mer än en gång frågat sig om det verkligen behövs fler bord i världen.

– Vi har funderat mycket på det, men har landat i att det ändå finns utrymme för nya produkter. Det har dock varit väldigt viktigt att det ska vara emotionellt laddade produkter som också är snälla. De ska väcka en känsla i oss, man ska vilja ta och dofta på dem. Det är produkter som pratar till alla sinnen. Just nu arbetar vi på en återbrukskollektion med gamla timmerstockar. Den kommer att vara ännu mer experimentell, och röra sig mer i gränslandet mellan konst och design. För oss handlar det om att skapa en djupare koppling till tingen vi har runt omkring oss, säger Matsson.  

Masskonsumtion och massproduktion har fått motsatt effekt på vår relation till sakerna vi äger, menar hon.

– Jag tycker att det hänger ihop, och att det säger något om hur vi värderar både naturresurser och människor runt omkring oss. Jag tror inte att vi mår bra av att suga ut andra och världen. Därför behöver praktiska föremål göras på ett helt nytt sätt framöver. Vi måste konsumera på ett sätt som skapar en större mening, där allt inte är utbytbart. Vi måste också se på värdet av de naturresurser vi tar av – det mänskliga arbetet, men även den mer filosofiska och känslomässiga kopplingen till saker som gör att man vill behålla dem.

Det slutgiltiga målet för Matsson Marnell är att en dag kunna lämna tillbaka borden till där de en gång kom ifrån – skogen. 

– Det är en tanke om att om vi lånar från jorden ska vi kunna ge tillbaka till jorden. Jorden har gett oss materialet, som vi tar och förvandlar till något. Vi hoppas att möblerna lever ett långt liv och sedan kan återgå till naturen.  

Katarina Matsson hoppas kunna bidra med ett nytt perspektiv till den traditionella designindustrin. 

– Li Edelkoort har pratat om ”the age of the amateur”. Vi är inte amatörer på det sättet eftersom vi har en lång erfarenhet av design. Men genom att komma in i designvärlden från ett annat håll än de konventionella, hoppas vi kunna utmana lite.

Jonna Dagliden Hunt