Mohammed Tatour där född 1992 och uppvuxen i Haifa. Därifrån flyttade han till Jerusalem för att studera visuell kommunikation. Vi pratar om hans tid där och det känns som att han beskriver en stormande kärleksaffär. Han talar om stadens ständigt närvarande historiska lager och den starka dragningskraft som platsen har för många. Det är spännande, men också farligt. I förbifarten slår han fast hur tydligt det är att Stockholm inte varit i krig på väldigt länge.

Den palestinska historien och uppväxtens ockupation finns också med i konstnärskapet, där det palestinska folkets oförtröttliga uthärdande går genom såväl historisk kamp som nutida erfarenheter.

När pandemin slog till befann sig Tatour i Amsterdam och hade precis hunnit skriva in sig på en master i Fine Arts på Gerrit Rietveld Academie, en av Europas främsta konstskolor. Hans första tid i staden påverkades helt av restriktionerna och det var via mataffärerna han lärde känna plasten. Senare var det just mataffärer som fick stå i centrum för hans examensarbete. Med samma glöd som han talar om sin tid i Jerusalem pratar han om Amsterdam. Det är nu hans plats på jorden. Amsterdam, som han för inte så länge sedan upptäckte kallats för “Jerusalem of the West”, och som erbjuder en sprudlande och internationell konstscen. Samtidigt som hans utställning pågår i Stockholm presenterar han en stor målning i utställningen Remarkable Meetings with Disgusting Men på konstnärsdrivna W139.

På vägen ut frågar jag om musiken. Vad lyssnar han på för musik? Han svarar: “allt”. Klart att du gör, tänker jag. Mitt intryck efter vårt böljande samtal är att det här är en konstnär som låter sig inspireras, som förstår vikten av reflektion och som är bra på att känna in både samband och relationer. En konstnär som definitivt är alldeles för nyfiken för att låta sig begränsas.   

Ett par dagar senare får jag fatt i Mariam Elnozahy, konstnärlig ledare för programmet Sacred Spaces, som bjuder in konstnärer att ”reflektera över andlighet, utforska frågor om religion och samhälle, samt experimentera med det ockulta”.  Hon berättar att hon känner Tatour sedan tidigare; de har arbetat tillsammans på det arabiskspråkiga musikmagasinet Ma3azef.

Mohammed Tatours utställning Angel Numerology är den första utställningen inom residensprogrammet, som ska pågå fram till 2026 och som presenterar konst på Konstdax, de fyra utomhusväggarna i Hökarängens centrum.

Nästa residenkonstnär är Tbilisi-baserade Nina Kintsurashvili, som kommer att producera en serie målningar som ställs ut på Konsthall C i maj 2025.

Jenny Danielsson